Bakmaskin med timer: fyll formen ikväll, ät nybakat imorgon

Hur många timmar behöver du egentligen?

Räkna baklänges från frukosten och lägg bakningens egen tid överst i högen. Ett vanligt vitt program tar drygt fyra timmar från att du trycker på start till att limpan är gräddad, så den kortare timern på sidan lämnar nio timmar där formen bara står. Fyller du den klockan 18 står brödet klart klockan 07, och det är precis den vardag de flesta hushåll har.

Det låter mycket för en enda limpa, men varje del av tiden gör ett jobb. Först vilar degen en halvtimme till en timme medan mjölet suger åt sig vattnet, sedan knådas den 20 till 30 minuter, därefter jäser den i knappt två timmar och till sist gräddas den i knappt en. Därför räknar displayen ner från en betydligt högre siffra än den du själv skulle ha gissat.

Programmet tar dessutom inte exakt lika lång tid varje gång. Panasonic anger att grundprogrammets faser flyttar sig med rumstemperaturen: vilan är en halvtimme i ett varmt kök och upp mot en timme i ett kallt, och jäsningen rör sig mellan knappt två och drygt två timmar. Sluttiden du har ställt in håller ändå, för det är den maskinen räknar bakåt från. Därför kan du planera frukosten efter klockan och inte efter degen.

Två extra timmar låter marginellt och är det inte. De flyttar den senaste tidpunkten du kan fylla formen från strax före middagen till mitt på eftermiddagen, alltså från den stressigaste stunden på dagen till en lugn kvart medan huset fortfarande är tomt. Är dina eftermiddagar bokade spelar det ingen roll, och då finns ingen anledning att betala för dem.

Vilket bröd tål att stå och vänta?

Vitt bröd och rågbröd är de självklara timerbröden, fullkorn fungerar men äter av marginalen, och glutenfritt hör inte hemma i en fördröjd start alls. Skälet är att programmen är olika långa och kräver olika mycket av dig medan de går.

Ett rågprogram ligger på ungefär tre och en halv timme: tre kvart vila, tio minuter knådning, dryga timmen jäsning och en timme i värmen. Den korta knådningen är själva idén, eftersom rågen saknar det glutennät som tål att bearbetas hårt. Kör du rågdegen på ett vitt program med lång knådning får du en seg och låg limpa, oavsett hur många timmar du gav den.

Fullkorn drar åt andra hållet. Ett fullkornsprogram tar omkring fem timmar, och en del maskiner lägger dessutom en halvtimmes förvärmning först. Den långa vilan behövs för att fibrerna konkurrerar med glutenet om vattnet, och utan tid att svälla ger de en lägre och hårdare limpa. Konsekvensen för dig är enkel: en timmes längre program betyder en timme mindre väntetid, så fullkornsbaket ska startas tidigare på kvällen än vitt bröd.

Glutenfritt är den riktiga fällan. Programmet är kort, knappt två timmar, men det innehåller ett fönster på ett par minuter där du ska skrapa ner smeten från formens kanter innan gräddningen börjar. Hoppar du över det ligger en vit rand kvar i limpan. Behöver du glutenfritt bröd är det alltså ett dagsbak, och pengarna gör mest nytta i en maskin med egna glutenfria program.

Snabbprogrammet är det sista som inte hör ihop med fördröjd start. Det halverar bakningen genom att korta jäsning och gräddning, vilket ger sämre struktur och blekare skorpa. Ska maskinen ändå stå och vänta har du all tid i världen, och då finns ingen anledning att välja bort den tid som gör brödet bättre.

Vad ska ligga i formen som ska stå i tio timmar?

Snabb torrjäst, vatten, mjöl och salt i receptets ordning, med jästen torr och en bit från saltet. Torrjästen är den enda ingrediens som faktiskt avgör om nattbaket blir av, eftersom den kan blandas rakt in bland de torra ingredienserna och ligger vilande tills knådningen för samman den med vattnet. Har jästen väl blött ner sig under väntan kan den vara förbrukad innan motorn ens startar, och då hjälper varken program eller skorpinställning.

Dosera efter vikt. KronJäst anger att 14 gram torrjäst motsvarar 50 gram färsk, så en 750-gramslimpa klarar sig gott på ett halvt paket. Och kolla datumet på påsen: öppnad torrjäst ska förslutas, ställas kallt och användas inom tre dygn, annars kan limpan bli kompakt trots att vågen visade rätt. Det är den vanligaste orsaken till ett misslyckat nattbak som inte har med maskinen att göra.

Låt vattnet vara ljummet och inget mer. Jästceller dör kring 50 grader, så hett vatten i formen ger en platt limpa medan en färdig deg mår bäst runt 26 till 28 grader. Maskinen sköter uppvärmningen själv under vilan, och din uppgift är bara att undvika ytterligheterna. Recept med mjölk eller ägg sparar du till ett bak när du är hemma.

Nötter och frön kräver ett ställningstagande. Utan dispenser måste någon vara i köket när maskinen piper efter knådningen, och läggs de i från början mals de sönder under en halvtimmes bearbetning. Med dispenser hamnar de i degen av sig själva i rätt ögonblick, och Panasonic anger högst 150 gram i luckan, vilket räcker till ett rejält fröbröd. Är fröbröd ert vardagsbröd ska den funktionen styra köpet före timmarna på panelen.

Så tänker du innan du betalar för timmarna

Skriv ner två klockslag innan du jämför maskiner: när du realistiskt kan väga upp ingredienserna en vanlig tisdag, och när brödet ska stå på bordet. Är mellanrummet tolv timmar behöver du inte betala en krona för en längre timer, eftersom alla köpvalen på sidan klarar den natten.

Ta sedan brödet. Bakar ni mest vitt vardagsbröd har du gott om marginal i vilken maskin som helst här. Är det fullkorn som gäller flera gånger i veckan försvinner en timme av väntan till programmet, och då blir de längre timmarna plötsligt värda något. Ska limpan ha frön i sig är det luckan som löser problemet, inte klockan.

Bestäm platsen sist, men bestäm den. Knådningen kommer i omgångar under hela programmet, och ljudet vandrar genom bänkskivan och vidare in i väggen. En maskin som står vägg i vägg med ett sovrum blir en maskin som bara körs på dagen, och då har du köpt en funktion du aldrig använder. Prova första nattbaket en kväll när du ändå är vaken, så vet du efter ett dygn om maskinen behöver flyttas.

Först därefter är storleken en fråga. En 750-gramslimpa ger omkring 23 skivor och räcker knappt sex dagar för två personer, medan en kilolimpa ger omkring 30 skivor och tar slut på fyra dagar hos en familj på fyra. Väljer du storleken efter en normalvecka behöver timern bara ställas ett par gånger i veckan, och hela vanan blir enklare att hålla i.

Det här ångrar folk när timern väl är köpt

Den vanligaste besvikelsen är att funktionen aldrig blir använd. Många köper de längsta timmarna för en morgon de sedan aldrig har, eftersom de i praktiken bakar på lördagseftermiddagen och äter brödet samma kväll. Gör ni likadant är det inte timmarna ni ska betala för.

Den näst vanligaste är receptet. Har hushållet ett favoritbröd med mjölk, ägg eller smör i degen går det inte att lägga i formen på kvällen, och då är en lång fördröjning en knapp som lyser utan att tryckas. Kolla vad ni faktiskt bakar innan ni väljer maskin efter timern, så slipper ni upptäcka det efter köpet.

Den tredje ångern är luckan som saknas. Utan dispenser går ett fröbröd varken att nattbaka eller att starta före jobbet, och det upptäcks först den dag någon vill ha solrosfrön i limpan. Bakar ni bröd med något i nästan varje gång är luckan viktigare än de längsta timmarna, och då är Panasonic SD-R2530 värd sitt högre pris. De tre ångrarna har samma botten: valet gjordes efter panelen i stället för efter hushållets egen vecka.

Vad kostar morgonbrödet över fem år?

Räkna med tre limpor i veckan, alltså 780 bakningar på fem år, eftersom en timer sällan köps av den som bakar någon enstaka gång. Med ungefär 15,52 kr i råvaror och energi per limpa landar de bakningarna på 12 106 kr. Lägger du till 1 649 kr för Steba BM2 blir femårskostnaden 13 755 kr, och med OBH Nordica BreadMaker Inox 6544 blir den 13 165 kr.

Motsvarande köpta limpor à 26,90 kr kostar 20 982 kr under samma period. Du sparar alltså ungefär 7 227 kr med det längre timervalet och 7 817 kr med det billigare, och skillnaden mellan de två maskinerna blir 590 kr på fem år. Utslaget på varje limpa kostar de två extra timmarna 76 öre, och det är priset för att aldrig behöva stå i köket vid ett bestämt klockslag på kvällen.

Själva inköpet väger lätt i den här kalkylen: maskinen står för 2,11 kr per limpa hos det dyrare valet och 1,36 kr hos det billigare, medan mjöl, jäst och el står för resten. Vid tre limpor i veckan har det dyrare valet betalat sig efter knappt ett år och det billigare efter drygt ett halvår, och därefter är varje limpa ren besparing. Bakar ni betydligt mer sällan hinner skillnaden aldrig arbeta in sig, och då gör en maskin som blir stående ingen nytta hur billig den än var.

Så bedömer vi fördröjd start

Vår genomgång väger tre saker: hur många timmar maskinen kan skjuta fram sluttiden, hur mycket av dem programmet självt tar i anspråk och vad som måste göras av en människa medan bakningen pågår. Tillverkarnas programtider och jästleverantörernas anvisningar ger de två första svaren, och de daterade butikspriserna säger vad varje timme kostar.

Slutsatsen blir att Steba BM2 ger mest användbar framförhållning per krona bland de köpval som säljs i Sverige just nu, och att den dessutom täcker hela spannet från liten frukostlimpa till kilobröd. Det enda som bör få dig att välja något annat är fröbröd som ska bakas färdigt utan att någon är hemma. I det läget är luckan viktigare än klockan, och då jämför du hellre hela urvalet av bakmaskiner med dispensern som första krav.

Vi väger däremot inte antalet program, eftersom en panel med trettio val sällan används till mer än fyra av dem. Effekten i watt lämnar vi också utanför: talet beskriver hur mycket maskinen får dra som mest, medan termostaten stänger av och på under hela programmet, så en högre siffra säger ingenting om vare sig elräkning eller brödkvalitet. Det som återstår när de två posterna är borträknade är storleken, programmen du faktiskt kör och tiden du kan planera med, och det är de tre som avgör vårt förstaval.

Vanliga frågor om fördröjd start